Odling i storstäder Tag

Urban matproduktion

Swedish / English 

Urban odling är temat av en ny rapport om projektet CityFresh, vilket genomfördes under 2018 av Invest Stockholm, IVL Svenska miljöinstitutet och en grupp experter med stöd från Naturvårdsverket. I rapporten finns exempel på klimatsäkrade odlingar från olika delar av världen, förslag på innovativa tekniker och systemlösningar samt beskrivningar av testbäddar och aktuella stadsodlingsprojekt i Sverige och världen. Rapporten belyser ämnet urban odling från ett helhetsperspektiv och berättar om nyttan i att odla året runt för fastighetsägare, staden och klimatet.

Stadsjordbruk och urban livsmedelsproduktion har alltid varit en del av städernas verksamheter. Idag är detta en betydande och växande del av städernas livsmedelsförsörjning. Stockholm, liksom många andra svenska städer, har en lång historia av stadsodling. Idag upplever stadsodlingen en renässans, i Stockholm och andra större städer. Även om merparten av den urbana och peri-urbana stadsodlingen fortfarande baseras på frilandsodling utomhus, så kan man idag identifiera fyra trender inom urban odling:

  1. Nya klimatsäkrade odlingsmetoder och tekniska system som också radikalt ökar stadsodlingens produktivitet, energi- och vatteneffektivitet genom moderna och ytsnåla odlingsmetoder. Vanligtvis innebär detta att odlingen sker i klimatsäkrade odlingssystem som i växthus eller inomhus.
  2. Växthusodlingar eller inomhusodlingar som byggs för att kunna utnyttja flödet av urbana fysiska resurser för växtodling, och då kunna vara en del av stadens cirkulära ekonomi. Spillvärme, säsongslagrad värme, renat dag-, grå- och avloppsvatten och vissa avfallsfraktioner blir resurser för livsmedelsproduktion.
  3. Odlingar på tak till större byggnader eller inomhusodling med LED-belysning i konverterade industribyggnader, underjordiska utrymmen och tidigare parkeringshus. Främst för grönsaker, men också i ökande utsträckning för fiskodling i landbaserade odlingar och odling av svamp, alger och insekter
  4. Odlingar som förläggs mycket nära restauranger, caféer, pubar eller livsmedelsbutiker, och i många fall att växtodlingen är en del av butiken eller restaurangen eller finns i eller vid samma byggnad.

Sammantaget har dessa trender och utvecklingsmöjligheter lett till många fungerande verksamheter i Nordamerika, delar av Europa och i Asien. Utvecklingen av klimatsäkrad livsmedelsproduktion i städerna i växthus och inomhus är idag starkt växande globalt, men har ännu mycket få tillämpningar i Sverige.

Är du ett odlingsföretag eller äger en lämplig fastighet och vill delta i ett investeringsprojekt, är du välkommen att höra av dig till oss.

Ladda ned den fullständiga rapporten här.

 

This content is not available in English.

EcoBloom

Swedish / English

Den 4 september kl 18 lanserar Ecobloom sin kickstarter-kampanj för nyutvecklade produkten ”Ecogarden” ett akvaponiskt växthus i miniatyrformat. I den helt appstyrda och kompakta odlingsboxen, cirkuleras vatten mellan växt och fisk i ett komplett ekosystem. Ecoblooms grundare, Hamza Qadoumi, och hans team med bas i KTH har sedan 2017 arbetat med att förverkliga sin idé om ett självförsörjande akvaponiskt växthus. Nu är produkten äntligen klar för lansering och företaget söker nu köpare och riskkapital. 

Företagets ambition är att bidra till hållbar matproduktion och ansvarsfull konsumtion genom teknisk innovation. Ecoblooms innovation är ett växthus och akvarium i ett med specialdesignad vatten- och IT lösning. Ecogarden utbildar och gör det möjligt att odla hemma på ett enkelt och hållbart sätt. Användaren kan enkelt och året runt följa sin basilikaplanta från frö till skörd och ha full kontroll över fiskarnas hälsa via mobilen. Lärorikt för unga som gillar interaktivt lärande och natur men också ett viktigt incitament för växande städer där hela 70 % av världens population ska bo och äta år 2050.

Om du vill ändra världen, börja med dig själv” – Mahatma Gandhi. Ett kraftfullt påstående och så sant på många sätt, säger Hamza Qadoumi, grundare, Ecobloom. Genom att skapa insikt hos användaren och medvetandegöra om konsekvenser av produktion och konsumtion av mat och vatten, kan vi bidra till en mer hållbar framtid. Att odla egen mat behöver inte vara svårt och tidskrävande, utan snarare kul och interaktivt. Genom teknik kan vi göra det möjligt, avslutar Hamza Qadoumi, grundare, Ecobloom.

 

EcogardenEcogardenAppstyrd

För mer information gå till: www.ecobloom.se

Gå direkt till kickstarter-kampanjen här.

This content is not available in English.

Urban matproduktion

Swedish / English

 

Invest Stockholm ska undersöka hur hållbar urban matproduktion kan öka i Stockholms stad. Två förstudier startar i höst i samverkan med stadens förvaltningar, forskare och företag.

Antalet odlingsprojekt i klimatsäkra miljöer har ökat i Stockholms stad i år. Efterfrågan på närproducerade grönsaker är stor men projektens begränsade skala och svårigheter att hitta lokaler har blivit ett hinder. Frågan om det finns verklig potential att producera tio procent mat i staden på ett hållbart och cirkulärt sätt samt hur det ska stödjas är några av de frågor som ska lyftas fram i förstudierna.

Studien ”Effekt och Miljöanalys – livsmedelsproduktion i stan” ska kartlägga vakanser i stadens fastighetsbestånd, tekniska förutsättningar och hållbarhet. Invest Stockholm har beviljats stöd från den regionala hållbarhets- och skärgårdsprogrammet hos Stockholms läns landsting. En parallell förstudie med stöd från programmet Viable cities ska utreda hur en odling i befintlig fastighet kan, med användning av digital teknik och cirkulära flöden, höja fastighetsvärdet.

Båda projekten genomförs under hösten. Invest Stockholm inbjuder intresserade fastighetsägare och teknikleverantörer till dialog.

Kontakt:

Är du fastighetsägare eller teknikleverantör och vill veta mer? Kontakta irena.lundberg@stockholm.se

 

This content is not available in English.

Odling i storstäder

Swedish / English

 

Odling i storstäder växer stadigt, framför allt i Nordamerika och Asien. I år tog exempelvis Toronto stad beslut om att titta på om tio procent av maten skulle kunna produceras inom storstadens gränser med helt urbana resurser. Och nu går även Stockholm i samma spår och ska i en ny studie kartlägga sin kapacitet, det vill säga tillgången på mark, fastigheter, teknik och övriga förutsättningar. Bland partner finns Invest Stockholm, Stockholms stads miljöförvaltning, Sweden foodtech, samt en rad forskare och miljöteknikföretag.

Urbant jordbruk handlar traditionellt om stadsodling och de så kallade farmers markets, det vill säga direkt försäljning från lokala jodbrukare. På senare tid har det tillkommit medborgarinitiativ som tar i bruk oanvänd mark, vakanta fastigheter och andra överblivna resurser. En ny undertrend är att förebygga matsvinn och återanvända organiskt avfall på helt nya sätt. En annan är att fastighetägare upplåter sitt äldre bestånd till småskalig kommersiell odling.

Några positiva samhällseffekter är uppenbara: ökad grönytefaktor, större medborgarengagemang, bättre tillgång till närodlade grönsaker. Men många andra faktorer kräver fortsatt analys. Hur hållbar är småskalig odling? Vad betyder den för stadens klimat och resiliens? Kan transportskostnader reduceras? Påverkas företagande och skapas det nya gröna jobb? Det är några av de frågor som den nya studien ska ge svar på.

Det finns spännande förebilder. Tokyo och Singapore leder utvecklingen. I Berlin utvecklades under andra världskriget ett massivt nätverk av urbana odlingar, manga av dem består 60 år senare och nu tilkommer nya etableringar. I krisdrabbade amerikanska Detroit har urban odling blivit ett sätt att återskapa ett civilt samhälle och minska kriminaliteten.

 

 

Slide thumbnail

Högdalens stadsodling

Slide thumbnail

Odling som matproduktion

Slide thumbnail

Odlingen sker i glashuset

Slide thumbnail

Högdalens stadsodling

 

 

 

I Stockholm är utvecklingen fortfarande relativt ny och den sker inom tre områden:

Offentlig sektor

Staden upplåter mark för stadsodlingar och förordar gröna ytor vid nybyggnation.

Privat sektor

Fastighetsägare tillåter odling på egen mark och hustak.

Socialt företagande och frivilliga organisationer

Nya lokala strukturer driver projekt i en så kallad delad ekonomi och samverkar kring odling och hållbarhetsfrågor.

 

 

 

This content is not available in English.