Author: Odlande stadsbasarer

Odling

Helsingborg, Sveriges bästa miljökommun under 2019 års ranking är först i landet med urinseparerande toaletter i sitt stora utvecklingsprojekt H+. I samma ytterstadsområde satsar kommunen på odling som väg till integration och arbete för invandrarkvinnor. Projektet ”Odlande stadskvinnor” är en del av Odlande stadsbasarer och ett samarbete med Stockholm. Lär dig mer om dessa två projekt i videoklippen nedan, producerade av SweHeat och Shoestring Production.

 

Projektet ”Odlande stadskvinnor” ska förkorta etableringstiden och integrera nyanlända kvinnor i samhället . Arbetet ska ses som ett transitområde och första anhalt för flyktingar som anländer till Helsingborg. Initiativet är samtidigt en viktig insats i kommunens arbete mot en grönare stad, förhoppningen är att projektet ska skapa en mer attraktiv stadsdel.

Lär dig mer om projektet om de odlande stadskvinnorna i videon nedan.

 

 

Kommunala bolaget NSVA driver i den nya stadsdelen H+ sitt största utvecklingsprojekt i modern tid. Här byggs ett världsunikt avloppssystem med tre rör ut som innebär att man separerar (bad – dusch – tvätt) och toalettvatten. Detta projekt arbetar mot ett flertal av kommunens miljömål. Fördelar med systemet är bland annat ökad produktion av energi/biogas, möjliggör återföring av växtnäring till jordbruksmark, återanvändning av värmeenergi såväl som gråvatten.

Lär dig mer om arbetet av det nya avloppssystemet i videon nedan.

 

 

This Content is not available in English.

Swedish / English 

Stockholms-startupen Grönska Stadsodling har konstruerat en av Europas största vertikala odlingar. Odlingen togs i drift i slutet på december 2018. Med vertikal odlingsteknik vill Grönska tackla utmaningen kring långa livsmedelstransporter samt öka den svenska självförsörjningsgraden.

Grönska odlar sedan fyra år tillbaka grönsaker och örter i en nedlagd värmecentral i Hammarbyhöjden söder om Stockholm. Nu har de tagit klivet och expanderat sin verksamhet genom att konstruera en andra anläggning i Huddinge. Syftet är att kunna odla i större skala och att kunna förse fler med närodlade grönsaker och örter, för att bidra till minskning av livsmedelstransporter och till utvecklingen av mer självförsörjande städer.

Den nya Huddingeanläggningen kommer att ha en kapacitet på upp till 1,3 miljoner plantor per år där flertalet örter så som basilika, koriander, mynta samt sallater kommer att produceras. Första sådden sattes i mitten av december, och första skörden skedde i mitten av januari. Örterna och sallaterna kommer att säljas hos befintliga kunder så som Urban Deli och Ica Maxi Nacka samt hos nya kunder. Dialoger pågår med Coop, Axfood, Ica och restauranggrossister.

Anläggningen tar ett ordentligt steg mot Grönskas vision att bidra till minskade utsläpp. Idag importerar vi större delen av frukt och grönt som äts i Sverige – på grund av vårt kalla klimat. Med ny teknik från företag som Grönska, så hindras vi inte av Sveriges friska klimat. Utvecklingen av LED belysning gör att plantors naturliga miljö kan återskapas – inomhus.

Läs mer om Grönska Stadsodling här.

This content is not available in English.

Swedish / English 

Openlab på KTH erbjuder spännande kurser och workshops där masterstudenter tillsammans med företagspartners och offentliga organisationer löser komplexa utmaningar kring innovation och digitalisering. På eventet ”Share, Mingle & Inspire” som ägde rum i december 2018 presenterade Otokar Bardon från Invest Stockholm projektet Odlande Stadsbasarer. Eventet arrangerades av KTH, Openlab och Mistra Urban Futures Stockholmsnod, SNOD.  Temat för dagen var systemförändring för hållbar utveckling för att uppnå målen för Agenda 2030 . I samband med detta genomfördes ett studiebesök i januari där 50 studenter från KTH besökte  projektet i Högdalen och Stockhom Food Tech för att studera digitalisering inom livsmedelssektor och nya trender som klimatsäker, urban odling. Ytterligare ett Openlab uppdrag för internationella studenter är att stödja företagarförening i Farsta i deras tillväxtstrategi och utveckling av företagsområdet.

This content is not available in English.

 

Swedish / English 

I stadsdelen Rågsved i Stockholms Söderort drivs spännande utvecklingsprojekt med cirkulär ekonomi i fokus. I en unik samverkan mellan civilsamhälle, företag och kommun sker en gradvis omställning till cirkulär ekonomi och ett mer hållbart lokalt samhälle – en urban evolution!

Låt dig inspireras och engageras till förändring på Urban Evolution konferens den 4 mars i Rågsveds Folkets Hus. Rågsved är ett tydligt exempel på en stadsdel som gjort en aktiv omställning för en förenad ekologisk  hållbarhet, social trygghet och ekonomisk tillväxt. Här ses en cirkulär ekonomi som en självklarhet för ortens och planetens överlevnad.

  • Med ny innovativ teknik stött av Vinnova i samverkan med KTH, Stockholms stad och lokala fastighetsägare odlas färska och hållbara grönsaker i nedlagda industrilokaler som förvaltas av lokalbor i behov av arbete. Läs mer här.
  • Matsvinnet minskas genom nya logistiklösningar som skakar om och möjliggör för effektiv och klimatsmart mathantering i samarbete med Berghs School of Communication.
  • Kulturen bidrar till social trygghet när kreativitet får möjlighet att blomstra i den lokala musikstudion som understöds av nationella stjärnor som Ametist Azordegan.

Nya Rågsved Folkets hus är samlingsplatsen och den lokala knutpunkten som möjliggjort för stor del av denna utveckling. Utöver detta finns språkcaféer, trygghetsnätverk, socialekonomisk rådgivning, arbetsintegrerade sociala företag, en konsthall, företagsrådgivning och mycket mer.

När: Måndag 4 mars, kl 8.30 – 13.00 (inkl lunch)
Var: Nya Rågsveds Folkets Hus, Rågsvedstorget 11, Rågsved
Hur: Läs mer om evenemanget och anmäl dig kostnadsfritt här.

This content is not available in English.

Odlande Stadsbasarer

Swedish / English 

Innovationsprojektet Odlande Stadsbasarer till stöd för klimatsäker odling i städer och unga foodtech företag i Stockholm och Helsingborg gick i mål i december 2018. Nu går partnerskapet vidare med en ny ansökan för ett kommersiellt koncept för urban odling inför 2019-2020. Ta del av de spännande resultat och erfarenheter som projektet Odlande Stadsbasarer har medfört hittills genom samverkan och en vision om hållbara och integrerande stadsdelar genom urban odling.


Integration och samverkan

Ett konsortium med 18 privata och offentliga partners testade en spännande idé om att etablera två socialt drivna, klimatskyddade odlingar i ytterstadsområden i Stockholm och Helsingborg.  Det blev en lyckad samverkan mellan sociala företaget Nya Rågsveds Folkets Hus, odlingsföretaget Spisa, två ledande fastighetsägare Citycon och Serneke, fiskodlaren  Scandinavian Silver Eel samt diverse innovativa teknikföretag. Projektet har anställt långtidsarbetslösa och stöttat unga teknikföretag och med dess goda hållbarhetsresultat och innovativa affärs- och samarbetsmodeller har projektet bidragit till förnyelse, ökad hållbarhet och integration i äldre stadsdelar.

Piloter och testbäddar

I Högdalen i Stockholm och i Helsingborg etablerades två odlingspiloter, i småskaliga hydroponiska respektive akvaponiska system. Till dessa knöts ett antal marknadsplatser och testbäddar för ett trettiotal samverkande innovationsföretag.  Projektet har utformat och testat ett hållbart koncept för hur vakanta fastighetsbestånd i äldre ytterstadsdelar kan förädlas och användas för klimatsäker, socialt driven matproduktion och hur detta kan bidra till nya arbetsplatser, bättre integration och hållbarhet. Projektet har även uppvisat hög klimatmässig hållbarhet, med bland annat reduktion av transporter, minskat vatten och energibehov och hög cirkulation av resurser. Totalt har närmare 2500 personer besökt Odlande Stadsbasarer och bidragit till flera nya samarbeten i Sverige och internationellt.

Mer om projektet:


Vill du veta mer? 
Boka besök på våra anläggningar via hemsidan.

 

This content is not available in English.

Swedish / English 

Företag och experter från hela livsmedelssektorn samlas i Örebro på Food Tech konferensen den 18 mars 2019. Stockholmsregionen har goda förutsättningar att bli en global hub för foodtech. Hållbarhet har länge varit en drivande faktor för regionen och nu ska digitalisering och smart specialisering stödja hela livsmedelssektorn på den globala marknaden.

– Det är synnerligen inspirerande att arbeta tillsammans med Stockholm och andra för att positionera vår region globalt, säger Annika Grälls på Alfred Nobel Science Park.

Food Tech 2019 arrangeras av  Alfred Nobel Science Park och Dagens Industri. Förutom föredrag och paneldiskussion genomförs en pitchtävling där det hetaste startupbolaget inom foodtech  koras av juryn och publiken. Vinnaren får åka till Hongkong för att träffa investerare och asiatiska foodtech-företag något som Svenska generalkonsulatet i Hongkong är med och bistår som partner.

När? 18 mars, kl. 09:00-16:00.
Var? Örebro Konserthus.
Hur? Den som vill delta på eventet eller vara med i pitchtävlingen kan anmäla sig och köpa biljetter här.

This content is not available in English.

Underjordisk sallad

Swedish / English 

Den underjordiska sallad som odlas i Högdalen via Vinnovaprojektet Odlande Stadsbasarer är mer klimatvänlig än den från Holland eller Spanien. Det visar en studie genomförd av Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Milestad från KTH.

Klimatpåverkan för Högdalen-salladen jämfördes helt enkelt med den sallad som annars köps in till Nya Rågsveds Folkets Hus caféer och catering. Den underjordiska salladen från Högdalen gav upphov till 0,36 kg växthusgasutsläpp per kilo där den största utsläppskällan är el och värme. Detta kan jämföras med sallad odlad i uppvärmt växthus i Nederländerna som ger upphov till 2,7 kg växthusgas per kilo produkt eller sallad från ett ouppvärmt växthus i Spanien som ger upphov till 0,48 kg. Vattenfotavtrycket för salladen i Högdalen är endast 4 procent av genomsnittet för sallad globalt sett.

Växthusgasutsläppen från salladen i Högdalen kan liknas vid sallad som odlas på friland i Sverige vilket ger upphov till ungefär 0,32 kg.  Men då denna inte kan odlas året om kan odlingar liknande den i Högdalen vara ett intressant alternativ. Inomhusodlingen är inte beroende av väder och vind eller av transporter för att distribution, men är däremot sårbar mot (främst) elavbrott. Vissa kretslopp är inbyggda i den befintliga odlingen (vatten, koldioxid, återanvändning av plastkrukor) men det finns flera som kan utvecklas såsom kopplingen till biokolsproduktionen i Högdalens industriområde.

KTH:s hela hållbarhetsstudie, där även ett antal studenter har medverkat, pekar också på en rad positiva sociala effekter som kan vara av stort intresse för framtida, mer holistisk stadsplanering.

Rapporten om Odlande stadsbasarer publiceras i januari 2019.

This content is not available in English.

 

Urban matproduktion

Swedish / English 

Urban odling är temat av en ny rapport om projektet CityFresh, vilket genomfördes under 2018 av Invest Stockholm, IVL Svenska miljöinstitutet och en grupp experter med stöd från Naturvårdsverket. I rapporten finns exempel på klimatsäkrade odlingar från olika delar av världen, förslag på innovativa tekniker och systemlösningar samt beskrivningar av testbäddar och aktuella stadsodlingsprojekt i Sverige och världen. Rapporten belyser ämnet urban odling från ett helhetsperspektiv och berättar om nyttan i att odla året runt för fastighetsägare, staden och klimatet.

Stadsjordbruk och urban livsmedelsproduktion har alltid varit en del av städernas verksamheter. Idag är detta en betydande och växande del av städernas livsmedelsförsörjning. Stockholm, liksom många andra svenska städer, har en lång historia av stadsodling. Idag upplever stadsodlingen en renässans, i Stockholm och andra större städer. Även om merparten av den urbana och peri-urbana stadsodlingen fortfarande baseras på frilandsodling utomhus, så kan man idag identifiera fyra trender inom urban odling:

  1. Nya klimatsäkrade odlingsmetoder och tekniska system som också radikalt ökar stadsodlingens produktivitet, energi- och vatteneffektivitet genom moderna och ytsnåla odlingsmetoder. Vanligtvis innebär detta att odlingen sker i klimatsäkrade odlingssystem som i växthus eller inomhus.
  2. Växthusodlingar eller inomhusodlingar som byggs för att kunna utnyttja flödet av urbana fysiska resurser för växtodling, och då kunna vara en del av stadens cirkulära ekonomi. Spillvärme, säsongslagrad värme, renat dag-, grå- och avloppsvatten och vissa avfallsfraktioner blir resurser för livsmedelsproduktion.
  3. Odlingar på tak till större byggnader eller inomhusodling med LED-belysning i konverterade industribyggnader, underjordiska utrymmen och tidigare parkeringshus. Främst för grönsaker, men också i ökande utsträckning för fiskodling i landbaserade odlingar och odling av svamp, alger och insekter
  4. Odlingar som förläggs mycket nära restauranger, caféer, pubar eller livsmedelsbutiker, och i många fall att växtodlingen är en del av butiken eller restaurangen eller finns i eller vid samma byggnad.

Sammantaget har dessa trender och utvecklingsmöjligheter lett till många fungerande verksamheter i Nordamerika, delar av Europa och i Asien. Utvecklingen av klimatsäkrad livsmedelsproduktion i städerna i växthus och inomhus är idag starkt växande globalt, men har ännu mycket få tillämpningar i Sverige.

Är du ett odlingsföretag eller äger en lämplig fastighet och vill delta i ett investeringsprojekt, är du välkommen att höra av dig till oss.

Ladda ned den fullständiga rapporten här.

 

This content is not available in English.

Dominik Scythe

Swedish / English 

Nya miljöföretagen Ekobot och LED Tailor använder robot- och ljusteknik för att revolutionera jordbruk- och fastighetsbranschen. Ekobot effektiviserar arbetet för ekologiska och konventionella odlare genom att utveckla robotteknik för precisionsjordbruk. LED Tailor skapar friska miljöer genom att använda ljusteknik som dödar bakterier och bekämpa farliga mikrober.

 

Ekobot – Robotteknik för smart jordbruk

EKOBOT AB utvecklar robotteknik för precisionsjordbruk idag och i framtiden. Grundaren Ulf Nordbeck har sedan 2014 studerat vad som krävs för att skapa ett kommersiellt gångbart och effektivt automationssystem för jordbrukssektorn.  Målet är att effektivisera arbetet för ekologiska och konventionella odlare genom att skapa ett system som kan identifiera och skilja på grödor och ogräs.

Den autonoma roboten Ekobot tar bort ogräs dygnet runt. Bonden slipper till stor del att använda bekämpningsmedel, grödornas kvalité förbättras. Man vinner tid och kan fokusera på andra uppgifter som försäljning och affärsutveckling. Systemet byggs modulärt och kommer att utvecklas med nya funktioner kontinuerligt.

EKOBOT AB har nyligen erhållit stöd från EU:s innovationspartnerskap med upp till 9,2 MSEK.

 

 

 

 

 

Läs mer om Ekobot här.

 

LED Tailor – Ljusteknik för bakteriefria miljöer

LED Tailor utvecklar nästa generations belysning, där ljuset används som ett verktyg för att skapa friska miljöer. Antibakteriellt blått ljus har ett vetenskapligt bevisat bakteriedödande effekt som bekämpar framkomsten av farliga mikrober, men har även uppmärksammats för deras positiva inverkan på människors humör. Ljuset innehåller ingen UV-strålning och är helt ofarlig.

LED Tailor har skapat ett system i två steg, där ett friskt vitt ljus piggar upp människor och håller dem alerta under dagen medan det blåa ljuset automatiskt desinficerar miljön på natten för att skapa en frisk arbetsmiljö – varje dag, helt och hållet utan farliga kemikalier.

Hittills har LED Tailor skapat bakteriefria sjukhuslokaler, soprum som inte längre luktar illa, och livsmedelsmiljöer som tar vara på både produkter och miljön. Företaget har även lyckats lindra influensautbrott i skolor där eleverna äntligen kan andas lugnt i klassrummen. Med rötter i Finland expanderar nu företaget i Stockholm. Huvudkontoret ligger utanför Salo i Finland där produktion och forskningen sker.

— Vi erbjuder nu Sverige chansen att ta nästa steg för en kemikaliefri hållbar framtid. Vår första kund är Karolinska Sjukhuset och vi söker framåtsyftande fastighetsägare med stark miljöprofil, säger Oscar Hägglund, marknadsansvarig på Led Tailor.

 

 

 

 

 

 

 

Läs mer om LED Tailor här.

 

This content is not available in English.

Swedish / English 

Ett helt år har gått sedan starten av Vinnova-projektet Odlande Stadsbasarer. Detta inspirerande projekt har fört samman företag från olika delar av odlingsbranschen under en vision om hållbara och integrerande stadsdelar genom urban odling. Är du nyfiken på vilka företag som faktiskt ligger bakom projektet? I videoklippen nedan presenterar Jonas Nilsson från Shoestring Production företagen SPISA, Entofoder, Scandinavian Silver Eel och deras roll inom projektet.

 

Jonna Hansson, VD på SPISA 

Jonna Hansson, VD på SPISA, berättar om företagets roll som leverantör i projektet och hur de har bidragit till Odlande Stadsbasarer genom att delge sin kunskap inom odling och bidra med plantor till projektet. SPISAs verksamhet jobbar ständigt med innovation och mot miljömål som värnar om Sveriges natur.

— Vi jobbar med nya näringar för att hela tiden ligga i framkant, vi jobbar med stora miljömål för att kunna bidra till vår svenska natur, säger Jonna Hansson, VD, SPISA.

 

Erik Stenberg och Fredrik Holmgren på Entofoder

Erik Stenberg och Fredrik Holmgren, grundarna för Entofoder, berättar om deras insektsodling där de odlar insekter av restprodukterna från livsmedelsindustrin och på så sätt skapar protein som gå tillbaka till livsmedelskedjan som fiskfoder.

— Man kan lika väl byta ut den här fisken mot lokalt odlad hållbar insektsprotein och på det viset hjälpa till att rädda världshaven, säger Erik Stenberg, grundare, Entofoder.

 

Scandinavian Silver Eel

Nils Olsson från Scandinavian Silver Eel (SSE) berättar om sin uppgift i projektet Odlande Stadsbasarer att bygga en testbädd för en akvaponikanläggning som kombinerar odling av fisk med odling av växter.  SSE är en lokal ledare inom fiskproduktion med industriellt och marknadsmässigt kunnande inom fisk och grönsksodling.

— Vår roll är att vi ska bygga en akvaponianläggning och dokumentera energiförbrukningen, el, värme och hur mycket vatten som förbrukas i relation till hur mycket som produceras, säger Nils Olsson från Scandinavian Silver Eel.

 

This content is not available in English.