Odling i storstäder: Stockholm inleder kartläggning av kapacitet
Odling i storstäder växer stadigt, framför allt i Nordamerika och Asien. I år tog exempelvis Toronto stad beslut om att titta på om tio procent av maten skulle kunna produceras inom storstadens gränser med helt urbana resurser. Och nu går även Stockholm i samma spår och ska i en ny studie kartlägga sin kapacitet, det vill säga tillgången på mark, fastigheter, teknik och övriga förutsättningar. Bland partner finns Invest Stockholm, Stockholms stads miljöförvaltning, Sweden foodtech, samt en rad forskare och miljöteknikföretag.
Urbant jordbruk handlar traditionellt om stadsodling och de så kallade farmers markets, det vill säga direkt försäljning från lokala jodbrukare. På senare tid har det tillkommit medborgarinitiativ som tar i bruk oanvänd mark, vakanta fastigheter och andra överblivna resurser. En ny undertrend är att förebygga matsvinn och återanvända organiskt avfall på helt nya sätt. En annan är att fastighetägare upplåter sitt äldre bestånd till småskalig kommersiell odling.
Några positiva samhällseffekter är uppenbara: ökad grönytefaktor, större medborgarengagemang, bättre tillgång till närodlade grönsaker. Men många andra faktorer kräver fortsatt analys. Hur hållbar är småskalig odling? Vad betyder den för stadens klimat och resiliens? Kan transportskostnader reduceras? Påverkas företagande och skapas det nya gröna jobb? Det är några av de frågor som den nya studien ska ge svar på.
Det finns spännande förebilder. Tokyo och Singapore leder utvecklingen. I Berlin utvecklades under andra världskriget ett massivt nätverk av urbana odlingar, manga av dem består 60 år senare och nu tilkommer nya etableringar. I krisdrabbade amerikanska Detroit har urban odling blivit ett sätt att återskapa ett civilt samhälle och minska kriminaliteten.
[layerslider id=”6″]
I Stockholm är utvecklingen fortfarande relativt ny och den sker inom tre områden:
Offentlig sektor
Staden upplåter mark för stadsodlingar och förordar gröna ytor vid nybyggnation.
Privat sektor
Fastighetsägare tillåter odling på egen mark och hustak.
Socialt företagande och frivilliga organisationer
Nya lokala strukturer driver projekt i en så kallad delad ekonomi och samverkar kring odling och hållbarhetsfrågor.
This content is not available in English.